Maarianhome 2005-04-19 Ånni
2005.04.19 Ånni Webdings
Isabella igen, något senare 2005-04-19
Ånni, Ånni Ånni,
Med tre olika tonfall… Hur skall man tala till en hund? Jag försöker på mitt sätt, Du på Ditt. Du ligger väl i koma just nu, halvt medveten under trappan, drömmer om att vara fri. ”If dogs run free, why don’t we skip the rules of time?” Ja, det kan man undra tillsammans med Bob. Nu är det 2:48 Finnish Time, en timme tidigare Swedish. Och i USA lever man från 19-23, kanske. Jag hade en vän en gång, han hette Bobbie, bodde på Kaptensgatan 12. Gick ut med honom ibland och försökte lära mig hans värld. Jag var väl 17 då, det är ett tag sedan och han är säkert död, i den lifetajmen. Nu är det en annan tid. Du fyllde visst 7 i början på april. Det betyder 49 i människoliv. Snart har du sprungit om mig, men inte ännu. Åh Ånni, det kan inte vara lätt att föras än hit än dit. Dina kretsar kan tyckas snäva. Du kom från Sjundeå till Åland den 8.6. 1998 enl. den tideräkning som inleddes år 0 i Betlehem, Bait-l-lahm, Köttets hus, vid jultiden år 0. Din tideräkning är säkert helt annorlunda, kanske föddes Du i hundens år, eller apans eller nåt annat kineseri. Du kom och jag fick bestämma lite smått att du skulle hette Onni. Hade försökt översätta en bok från finska till svenska där det stod att Onni (Lyckan) kom vandrande Pohjolagatan fram med en limpa i armhålan (kainalossa). Lyckan kommer, lyckan går, tyckte jag och det är ju den vi ropar efter, söker Så när jag ropar på Dig så är det även lyckan jag försöker locka. Att det sen blev Ånni med Å har Du Bö att skylla för; allt på Jåland ska stå med Å, i givakt.
Ja, Du kan ju undra varför jag flänger så mycket och bara dyker upp ibland? Jag söker min far, min flockledare, han som bär på hemligheten som ännu är mig fördold. Tror knappast han finns här under däck, men kanske i havet utanför. Östersjön kallas den, men andra tycker att det ska heta Jålands hav. För mig är det egalt. Din högra fot värker, den har blivit utsatt för nånslags bakterieattack, och jag lider med Dig. Hoppas Du förstod att det var för Ditt eget bästa som jag tog Dig till Godby mitt på blanka eftermiddagen. Och att jag lät Rosie ge Dig en spruta för att bedöva din medvetenhet. Det är inte kul att halta, att va invalid, att vilja mer än man kan. Det var alltså för ditt eget bästa.
Jag seglar vidare, Du stannar kvar ett tag, kollar in omgivningarna och försöker anpassa dig bäst det går, precis som jag. Var än jag far finns ni där, ni djur, ni husdjur, ni hundar. I indianreservaten är ni fler än indianerna, i Afrika är ni ett med jägarna. Jag kommer ihåg hur jag en eftermiddag i februari 1978 såg en stolt jägare gå över savannen i Sudan. Manåhund var ett. Där hittade jag ett mål, sapiens och canis tillsammans i perfekt harmoni. Jag tror inte vi nått dit ännu, men vi e på väg. Kommunikationen funkar trots störande element som bitches in heat och folk som tror att dom äger den mark vi fått till skänks en tid. Ja jag refererar till den man som tyckte att jag skulle plocka upp skiten efter Dig på hans tomt. Vaddå hans? Vadå skit? Avföring som naturen tar in i sitt kretslopp om man ger den tid. Haistakaa paskaa koko valtiokuntaa som försöker skydda sig i kraft av absurda lagar. If dogs run free….
Jag kunde försöka skriva ett kärleksbrev till Dig, men vad är kärlek. Är det bara nåt man känner eller ska man försöka klä den i tusentals ord. För Dig spelar det knappast nån roll vad orden betyder, huvudsaken e väl ändå hur dom låter, eller hur? ”It’s not what you say, it´s how you say it”, som Micheal Rose sa på skiva i början på 1980-talet…
Om du inte förstår Verdana 10p, så kanske Webdings hittar rätt in i barken på dig, vem vet?
Isabella igen, något senare 2005-04-19
Ånni, Ånni Ånni,
Med tre olika tonfall… Hur skall man tala till en hund? Jag försöker på mitt sätt, Du på Ditt. Du ligger väl i koma just nu, halvt medveten under trappan, drömmer om att vara fri. ”If dogs run free, why don’t we skip the rules of time?” Ja, det kanm man undra tillsammans med Bob. Nu är det 2:48 Finnish Time, en timme tidigare Swedish. Och i USA lever man från 19-23, kanske. Jag hade en vän en gång, han hette Bobbie, bodde på Kaptensgatan 12. Gick ut med honom ibland och försökte lära mig hans värld. Jag var väl 17 då, det är ett tag sedan och han är säkert död, i den lifetajmen. Nu är det en annan tid. Du fyllde visst 7 i början på april. Det betyder 49 i människoliv. Snart har du sprungit om mig, men inte ännu. Åh Ånni, det kan inte vara lätt att föras än hit än dit. Dina kretsar kan tyckas snäva. Du kom från Sjundeå till Åland den 8.6. 1998 enl. den tideräkning som inleddes år 0 i Betlehem, Bait-l-lahm, Köttets hus, vid jultiden år 0. Din tideräkning är säkert helt annorlunda, kanske föddes Du i hundens år, eller apans eller nåt annat kineseri. Du kom och jag fick bestämma litte smått att du skulle hette Onni. Hade försökt översätta en bok från finska till svenska där det stod att Onni (Lyckan) kom vandrande Pohjolagatan fram med en limpa i armhålan (kainalossa). Lyckan kommer, lyckan går, tyckte jag och det är ju den vi ropar efter, söker Så när jag ropar på Dig så är det även lyckan jag försöker locka. Att det sen blev Ånni med Å.har Du Bö att skylla för; allt på Jåland ska stå med Å, i givakt.
Ja, Du kan ju undra varför jag flänger så mycket och bara dyker upp ibland? Jag söker min far, min flockledare, han som bär på hemligheten som ännu är fördold för mig. Tror knappast han finns här under däck, men kanske i havet utanför. Östersjön kallas den, men andra tycker att det ska heta Jålands hav. För mig är det egalt. Din högra fot värker, den har blivit utsatt för nånslags bakterieattack, och jag lider med Dig. Hoppas Du förstod att det var för Ditt eget bästa som jag tog Dig till Godby mitt på blanka eftermiddagen. Och att jag lät Rosie ge Dig en spruta för att bedöva din medvetenhet. Det är inte kul att halta, att va invalid, att vilja mer än man kan. Det var alltså för ditt eget bästa.
Jag seglar vidare, Du stannar kvar ett tag, kollar in omgivningarna och försöker anpassa dig bäst det går, precis som jag. Var än jag far finns ni där, ni djur, ni husdjur, ni hundar. I indianreservaten är ni fler än indianerna, i Afrika är ni ett med jägarna. Jag kommer ihåg hur jag en eftermiddag i februari 1978 såg en stolt jägare gå över savannen i Sudan. Manåhund var ett. Där hittade jag ett mål, sapiens och canis tillsammans i perfekt harmoni. Jag tror inte vi nått dit ännu, men vi e på väg. Kommunikationen funkar trots störande element som bitches in heat och folk som tror att dom äger den matrk vik fått till skänks en tid. Ja jag refererar till den man som tyckte att jag skulle plocka up skiten efter Dig på hans tomt. Vaddå hans? Vadå skit? Avföring som nature 뀟⺂뀠
Husse Tom
Husse Tom
Kommentarer
Skicka en kommentar